Tidigt liv
Carl Linneaus föddes i Råshult, Stenbrohults socken i Småland den 13:e maj 1707. Hans föräldrar var Nils Linneaus och Kristina Brodersonia. Carl hade fyra syskon: Anna Maria Linnaea, Sofia Juliana Linnaea, Samuel Linneaus och Emerentia Linnaea. Hans far var komminister och modern dotter till sockens kyrkoherde Samuel Brodersonia. Samuel gick bort bara ett år efter Carls födelse och fadern fick då överta rollen som kyrkoherde.
Föräldrarna hade stora förhoppningar om att deras förstfödde son skulle föra traditionen vidare och även han växa upp och bli kyrkoherde. Men i och med pappa Nils förkärlek till blommor och växter växte sig Carls intresse allt större för just blommor och allt som växer i naturen, så föräldrarna fick rätt snabbt ge upp sina förhoppningar om att det skulle bli en kyrkoherde av honom.
När Carl föddes var det vanligt att inte ha efternamn, utan man döptes efter sin far. Men det blev allt vanligare att man tog sig ett efternamn som klingade latinskt om man började studera inom prästyrket. Nils två morbröder hade tagit namnet Tiliander, efter en lind som stod på deras gård. Lind heter Tilia på latin. När Nils kom upp sig inom prästyrket ville även han ha ett efternamn, men till skillnad från sina morbröder valde han att göra sitt namn mer latinskt och valde då att inspireras av linden på sin egen gård och valde då Linneaus.
Hans far hade ett stort intresse av hortikultur, vilket innebär läran om trädgårdsodling. Fadern hade stora anlagda fruktträdgårdar och nyttoväxtträdgårdar, först i Råshult på sitt komministerboställe och sedan vid Stenbrohults prästgård. Han hade även en stor samling av prydnadsväxter som vanligtvis inte existerar i Sverige. Det sägs att fadern Nils spenderade all sin lediga tid i sina trädgårdar och gärna tog med sin förstfödde son ut i naturen där Carl började leka med blommorna som andra barn leker med leksaker. Han ska även ha varit så förtjust över sin förstföddes födsel att han börjat smycka hans vagga med blommor i ren glädje.
Fadern och sonen hade en god relation och många av deras samtal handlade om odling och skötseln av deras trädgård, som vid den tiden var en av Smålands främsta. Nils gav tidigt Carl en egen bit land på gården där han själv fick börja odla, vilket bara stärkte hans redan tidigare stora intresse för växtliv.
Nils lärde Carl tidigt om geografi, religion och grundläggande latin i hemmet. Familjen anställde sedan en informator, en sorts privatlärare, för att fortsätta lära upp Carl och man valde då kavalleristsonen Johan Telander. Carl var dock inte nöjd med sin informator och har senare skrivit om Telander att han snarare utplånar barns talanger än att utveckla dem, men han fick ändå stå ut med denne Telander under två års privatundervisning hemma på gården.